Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Församlingsval vart fjärde år
Församlingsval hålls i november vart fjärde år, nästa gång i november 2014. Alla medlemmar i en församling som är 16 år eller äldre har rätt att rösta.
Vid församlingsval utses medlemmar i kyrkofullmäktige och församlingsråden, dvs. de organ som planerar, utvecklar och styr församlingens verksamhet.
Inför valet sammanställs kandidatlistor. En valmansförening som består av minst tio röstberättigade församlingsmedlemmar kan skapa en kandidatlista. Kandidaterna ska vara myndiga, konfirmerade medlemmar i kyrkan. En person som har sin huvudsakliga anställning i en församling kan inte väljas till kyrkofullmäktige i den församlingen.
De röster som en kandidat får i valet läggs till kandidatlistans gemensamma röstetal. De olika kandidatlistorna tilldelas fullmäktigeplatser i förhållande till varje listas sammanlagda antal röster. Samma valsätt används också i kommunala och statliga val.
Församlingsvalets historia
När församlingsval först infördes röstade man per familj. Enligt kyrkolagen från 1869 hade varje familj röster i förhållande till sin andel i finansieringen av prästens lön. Familjens överhuvud röstade för hela familjens räkning. En familjs maximiröstmängd begränsades så att ingen fick ha en större röstandel än 1/6 av församlingens totala antal röster.
Kyrkomötet 1913 godkände i princip allmän rösträtt. Däremot gällde ännu inte lika rösträtt, i och med att man vid 40 års ålder fick en tilläggsröst och också efter 10 års äktenskap en extra röst. Kvinnor blev valbara till kyrkliga förtroendeuppdrag 1923, men kunde inte väljas till kyrkomötesombud. Lika rösträtt godkändes 1953.
Val samtidigt i hela landet
Sättet att väja förtroendevalda i församlingarna ändrades rejält 1970. Orsaken till ändringen var utvecklingen i samhället i övrigt och praktiska olägenheter.
Folkkyrkans strävan är att samla sina medlemmar i så bred skala som möjligt och ge dem möjligheter till aktiv delaktighet. Proportionella val infördes. Samtidigt beslutade man att församlingsval ska ordnas samtidigt i hela landet och att medlemmar och ersättare i kyrkofullmäktige och församlingsråd väljs samtidigt och för fyra år åt gången. Tidigare hade ersättare utsetts efter behov under pågående mandatperiod.
Ökande valdeltagande
Av de mål man hade haft med förnyelsen var ökat valdeltagande det som uppfylldes bäst. Före valreformen deltog ofta endast en handfull personer i kyrkliga sammanträden. Det berättas om en kyrkoherde som inledde valmötet med att konstatera: ”Här sitter vi stackare igen övergivna för att förrätta valet av förtroendeorgan i vår församling.” Där satt prosten, prostinnan, kantorn, två lärare och en bondhustru.
I slutet av 1960-talet var valdeltagandet vanligtvis lite över en procent. Mer än en och en halv procent var en ovanlighet. År 1970 ökade valdeltagandet till i snitt 20 procent.
Tidigare hade kandidatuppställningen varit planlös, men i och med valreformen tillsattes kandidater före valmötet och uppställningen blev därmed mångsidigare och mera genomtänkt.
Valreformen lyckades öka andelen församlingsaktiva. Personer som inte aktivt gick i gudstjänsterna eller deltog i församlingens verksamhet tog steget in i församlingens förvaltning.
Källa till texten om församlingsvalets historia: Heikki Mäkeläinen: Suomen ev-lut. kirkon vaaliuudistuksen tavoitteet ja niiden toteutuminen. Teologinen aikakauskirja 1978.
(Denna sida finns också på adressen evl.fi/seurakuntavaalit)
Se också
Övrigt webbmaterial
